Rakt in i hjärtat
Ibland blir jag förundrad över hur vissa sånger går rakt in i hjärtat. Just nu sitter jag och lyssnar på LeMarcs "Mellan månen och mitt fönster". Något i den sången gör att jag inte kan släppa den.
"...Jag vet hur det känns, för jag har varit där
Mellan månen och mitt fönster finns en bro..."
/ ur Mellan månen och mitt fönster, Peter LeMarc
Kanske känslan av igenkännande i händelser, stunder som man varit med om. Att på något sätt ha en medkänsla för situationer som kan ha legat bakom texten. Vad det än kan vara, för det kan vara så väldans mycket.
Eller när något av barnen varit med om något. Man känner igen det och kan finnas där som stöd. Inte för att tala om att si och så ska du göra utan för att lotsa mellan olika alternativ.
Regnbågen ovan får stå som symbol för mina broar mellan minnen och verklighet. Broar som förbinder mig med de nära och kära. Gamla och nya bekantskaper. Utan broar blir det svårare att nå varandra.
Å jag har "fobier" för broar! Åtminstone dom vi ser!
Det var en vacker text du satt til bilden Ior!
Vad jag än upplever i det jag hör så framkallar det en känsla ett bildspel i någon form, ena dagen vacker andra dagen lite skrämmande, beroende på sinnesstämning och var vi befinner oss i livet.
"Mellan månen och mitt fönster" en fantastisk låt..
Jag är väldigt fäst vid "Bouna Sera" versionen, live. Den tar mig till högre höjder, jag spelar den alltid högt, MERA BLUES MAN!
Vacker bild du har fångat med din kamera Ior
EVA Cassidy, med Over the rainbow, spelade upp i mitt inre.
Broar kan ibland vara svåra att ta sig över ensam men då man väl kommit över är det en fantastisk känsla.
Kram kram / mvh G
Rita: Sträcker ut en hand till hjälp. Man kan gå två över broar. Förhoppningsvis inte lika skrämmande då.
Lena: Tackar som ödmjukast!
Gnosan: Känner igen det med bildspel. Musik skapar bilder och tvärtom, precis som för dig.
